oh my god, whatever, etc.
som du kankse redan vet var jag i usa 2 veckor och kom hem
i söndags morse. Det var skönt att få komma hem till svedala,
man blir ju lätt utmattad av alla trilljoners intryck som forsas
över en, samt att i stort sätt 24/7 umgås med sin familj, ja det
säger ju sig självt.
Hursomhelst, solen sken redan vid 7.30 och jag längtade efter
att få knata i stan och bara suga in all den härliga stockholms-
känsla och mentalitet jag saknat.
Det räckte med fem minuter fick jag en slags äckelkänsla, det
var ju inte det jag ville. Jag ville ju få en uppenbarelse att Sthlm
är mitt hem ock kärlek, och jag vil aldrig skilja mig från dig.
Varenda kotte var stylad med de senaste kollektionerna (som
jag för övrigt inte fått ta del av), dyra solbrillor på, kärlekspar
(som matchar topp till tå) med en varsin take-away-latte i handen.
Åh ja, jag kan räknas in till denna äckel art, dock inte den dagen,
då jag och karln - kärleksparet, gick och bar på tre påsar med
läckande återvinning - alltså ingen latte.
Karlns solglasögon var inte ett par dyra sådana - upphittade i
usa på stranden - second hand skulle man kunna säga.
Klädesmässigt tyckte vi nog att vi var lite hippa eftersom vi båda
bar nyinköpta kläder från det stora landet i väst - för där har ju
ingen annan varit.
Trafiken var inte lika hetsig och aggresiv som här hemma. Max
tio gånger hörde jag bilar som tutade, varav en tutning var till en
politiskt representant som uppmanade till tutning om man sym-
patiserade med denne. Så vi säger nio gånger.
Jag kan höra argsinta bilister från lägenheten, och då bor vi ändå
mot innergården.
Skulle jag en dag (helst den här veckan) få ett jobberbjudande att
få flytta till usa, då sätter jag mig på första bästa plan. Jag kan deff-
initivt tänka mig bo där på en bestämd tid.
Ge mig en vecka eller två så kommer jag vara lika kär i sverige som
jag var innan jag lämnade landet - this is just a bump in the road. Det
kan hända alla kärlekspar och det brukar gå över om man riktigt älskar
varandra.
Nu ska jag luta mig tillbaka lyssna på Ryan Adams, dricka lite kaffe i min
starbucksmugg och äta m&m och Butterfingers i min älskade american
apparel-tröja och bara vara.
i söndags morse. Det var skönt att få komma hem till svedala,
man blir ju lätt utmattad av alla trilljoners intryck som forsas
över en, samt att i stort sätt 24/7 umgås med sin familj, ja det
säger ju sig självt.
Hursomhelst, solen sken redan vid 7.30 och jag längtade efter
att få knata i stan och bara suga in all den härliga stockholms-
känsla och mentalitet jag saknat.
Det räckte med fem minuter fick jag en slags äckelkänsla, det
var ju inte det jag ville. Jag ville ju få en uppenbarelse att Sthlm
är mitt hem ock kärlek, och jag vil aldrig skilja mig från dig.
Varenda kotte var stylad med de senaste kollektionerna (som
jag för övrigt inte fått ta del av), dyra solbrillor på, kärlekspar
(som matchar topp till tå) med en varsin take-away-latte i handen.
Åh ja, jag kan räknas in till denna äckel art, dock inte den dagen,
då jag och karln - kärleksparet, gick och bar på tre påsar med
läckande återvinning - alltså ingen latte.
Karlns solglasögon var inte ett par dyra sådana - upphittade i
usa på stranden - second hand skulle man kunna säga.
Klädesmässigt tyckte vi nog att vi var lite hippa eftersom vi båda
bar nyinköpta kläder från det stora landet i väst - för där har ju
ingen annan varit.
Trafiken var inte lika hetsig och aggresiv som här hemma. Max
tio gånger hörde jag bilar som tutade, varav en tutning var till en
politiskt representant som uppmanade till tutning om man sym-
patiserade med denne. Så vi säger nio gånger.
Jag kan höra argsinta bilister från lägenheten, och då bor vi ändå
mot innergården.
Skulle jag en dag (helst den här veckan) få ett jobberbjudande att
få flytta till usa, då sätter jag mig på första bästa plan. Jag kan deff-
initivt tänka mig bo där på en bestämd tid.
Ge mig en vecka eller två så kommer jag vara lika kär i sverige som
jag var innan jag lämnade landet - this is just a bump in the road. Det
kan hända alla kärlekspar och det brukar gå över om man riktigt älskar
varandra.
Nu ska jag luta mig tillbaka lyssna på Ryan Adams, dricka lite kaffe i min
starbucksmugg och äta m&m och Butterfingers i min älskade american
apparel-tröja och bara vara.
Kommentarer
Trackback